”Skolan har ett systemfel”

I Lärarförbundets årliga rankning av kommunerna och skolan hamnar Kungälv flera placeringar högre i år. Samtidigt ökar sjukfrånvaron bland lärare och resurserna blir allt mindre. Fackligt förtroendevalda i Kungälv ger en dyster bild av en skolsektor i långsamt sönderfall.

Under flera år har skolan i Kungälv tampats med snäva budgetar och lärarbrist. Många lärare har valt att byta arbetsplats för att på så sätt få högre lön och bättre arbetsvillkor, vilket lett till oplanerade lönekostnader i skolans budget och att personalen fått mer att göra. Skolan måste hela tiden effektivisera för att minska kostnader för kommunen.

Början i 90-talet

För att se orsaken till situationen måste vi backa bandet till 90-talet. Då infördes målstyrning för första gången som arbetsmodell, kommunerna tog över det ekonomiska ansvaret och mål istället för regler infördes i skolan. Sedan dess har rektorer både större ansvar och skyldigheter.

– Tanken var att skolan skulle få större makt över sitt arbete, men när man samtidigt började skära ner på resurser så de minskade i förhållande till kostnadsökningen så gick inte det, säger Marcus Larsson, ledamot i Lärarförbundets styrelse i Kungälv och en av grundarna till Tankesmedjan Balans som bland annat föreläser om arbetsrelaterad psykisk ohälsa.

Drabbar personalen

Sättet att målstyra verksamheten drabbar skolans medarbetare genom ständiga effektiviseringskrav. Samtidigt ska cheferna i skolan se till att arbetsmiljön uppfyller föreskrivna krav enligt Arbetsmiljölagen. (Läs också Personalomsättning och lärarbrist bidragande)

– Om jag som chef känner att jag inte har möjlighet att säkra arbetsmiljön så ska jag göra åtgärder. Problemet är att åtgärderna för varje år måste kosta allt mindre, till slut hamnar man i åtgärder som inte löser utan snarare förvärrar problemet, säger Marcus Larsson och fortsätter:

– I skolan har vi individuell lön där effektivisering är ett lönekriterie. Då förväntar vi oss alltså att de som jobbar i klassrummet, förstaledschefer, ska säga till när de behöver resurser. Men när de gör det får de höra ”Klarar du inte ditt uppdrag?” Systemet uppmuntrar de som inte säger ifrån.

Lärarförbundet gör återkommande undersökningar av medlemmarnas arbetssituation. Men de ger ingen rättvisande bild.

– Alla säger att det är bra, på grund av systemet. Så är det ända tills någon kraschar, det finns inga tillbudsrapporter. Tanken är att en chef ska kunna titta och se att det här arbetslaget mår dåligt, men systemet i sig uppmuntrar inte till att berätta om en ansträngd arbetssituation, säger Marcus Larsson.

Lärarförbundet menar att målstyrningen i Kungälv intensifierats sedan den treåriga rambudgeten infördes för två år sedan.

– När vi tittar på politikens årsplan konstaterar vi att den är lika otydlig som deras rambudget är exakt. Varje risk vi kan komma på kan bli verklighet, det går alltså inte göra en riskbedömning som är värd något. Med lite grader i helvetet så konstaterar vi det ända ner till enhetschefs-nivå, först där ser man effekterna av den här styrningen, säger Lärarförbundets ordförande Peter Hvass.

Lärarförbundet företräder även rektorer och förskolechefer. De ska säkerställa kvaliteten i skolan samtidigt som de ska effektivisera. (Läs också Arbetet har blivit en akutinrättning)

– Dem är det kanske ännu värre för. Deras rörelseutrymme i den här styrningen är minimal. Ser man på personalomsättning så ser man att den är katastrofalt hög även på chefsidan numera, säger Peter Hvass.

Svårt att hålla budget

Till exempel lärarbristen gör att aviserade budgetar är svåra att hålla.

– I dag är löneökningen 6 procent på årsbasis, i budgeten 2,75 procent. Utfallet för lärarkategorierna hos våra medlemmar var 3 procent, det innebär att rektorer och förskolechefer ska hämta hem mellan 3 och 4 procent inom budgetram. Enda sättet är ökad arbetsbelastning och ökad produktion, det är så självklart. Effekten av det är att välja mellan ökad ohälsa eller sänkt kvalitet, säger Peter Hvass.

Just nu tar politikerna fram en ny budget där det ska sparas 4 procent ytterligare på årsbasis. Det innebär drygt 100 miljoner mer per år.

– Om man planerar ytterligare besparingar vet vi inte förrän budgeten presenteras, beskedet att det inte ska påverka verksamheterna har nu ändrats. Nu säger man att intentionen är att det inte ska belasta verksamheterna, men att det kommer kunna ske förändringar och att det kommer påverka personalsituationen, säger Peter Hvass. 

Christina Wagner

christina.wagner@kungalvsposten.se