Godkänt på nationella proven för Kungälvseleverna

Kommunens niondeklassare klarar sig bra på de nationella proven. Läsåret 2015/16 ligger Kungälv över snittet för både Västra Götaland och riket i stort.

Flickor är genomgående bättre i svenska medan pojkarna klart har gått om i engelska de senaste åren.

Det är resultaten i svenska, engelska och matematik som nu publicerats av skolverket.

Snittbetygen för Kungälvseleverna är för svenska 13,8, matematik 12,1 och engelska 15,4.

Bättre i engelska

Ett mönster som gäller i hela Sverige. Svenska elever har alltså bättre betyg i engelska än i sitt modersmål och har dessutom genomgående lägre poäng i matematik.

Utvecklingen av de nationella proven under de senaste fyra åren har visat vissa tendenser.

Kungälvs nior är i stort tillbaka på nivån från läsåret 2012/2013 i matematik och pojkar och flickor ligger lika på 12,1 provpoäng. Men så sent som året innan hade flickorna provpoängen 9,7 (underkänt) att jämföra mot pojkarnas 11,1.

Satsar på matematik

– Att vi höjt resultaten i matematik tror jag beror på att Kungälv satsat på ämnet de senaste åren, säger Johanna Blom, matematik-lärare på Ytterbyskolan

–Vi har bland annat Mathivation med Västsvenska handelskammaren och Chalmers där Chalmerselever kommer ochlär elever i åttan och nian, så att de kan lära våra elever i sjuan och sexan hur viktigt det är att träna hjärnan.

– Mathivation handlar om att ju mer man inte fattar tillsammans desto mer tränar du din hjärna. Det är som att gå på gym. Klarar du 20 armhävningar och sen gör två till, blir de inte de bästa och snyggaste, men det är de två som gör nytta.

Men att tjejer generellt skulle ha svårare får matte stämmer inte.

– Där har man hittat sätt i undervisningen så att man lyfter tjejer. Det handlar om innehållet i undervisningen, lärarnas förmåga att lära ut och relationerna i klassrummet, säger Johanna Blom.

Motstånd mot läsning

I ämnet svenska är det flickorna som är överlägset bäst (14,8 mot 13,0).

– Man kan märka att det är ett större motstånd till läsning bland pojkar, det förknippas med tjejighet, säger Andreas Carlsson, lärare i svenska på Ytterbyskolan. Det märks mest vad gäller längre texter, de har en lägre uthållighet. Pojkar har en mer fragmenterad läsning, de läser en annan sorts text, mer faktabaserad och de söker information.

– Vi har en samhällsutveckling där ungdomar uttrycker sig mer i skrift än vad de själva konsumerar. Vi står inför en ny läs-kultur, nya uttryck.

Att eleverna skriver som de uttrycker sig på sociala medier, gäller kanske mer bland yngre elever tror Andreas Carlsson.

– Många är duktiga på tal, det syns i deras texter där talspråket mer rakt av överförs i skrift.

– Det svenska språket bär ju mycket av vår kultur. Mycket av kulturen bärs ju upp av kulturtanten. Det kan vara så att skolan redan formar den tanten.

– Bästa sättet att jämna ut är genom undervisningen, att jag har en medvetenhet om detta och att jag måste styra mina grupper. Det sämsta är att släppa eleverna fria i ämnet, då består skillnaderna, menar Andreas Carlsson.

Killar bättre i engelska

I ämnet engelska är det numera killarna som presterar ännu bättre än tjejerna.

– Det finns forskning som visar att skillnaderna är ännu större på gymnasiet, Anette Högberg Belzons, lärare i engelska på Ytterbyskolan. Jag tror att det beror på spelandet. De lär sig automatiskt och naturligt via musik, film och spel och genom att de umgås on line.

Killarna drar alltså ifrån via ”egenstudier” på fritiden.

– Killarna är bra på att tala, de utvecklas mer muntligt, men har kanske lite svårare att anpassa de texter de ska skriva. Många presterar bättre på nationella prov än i skolan, och det är en utmaning att motivera dem i skolan.

Positiv till proven

Själv är ändå Anette Högberg Belzons positiv till nationella proven.

– De är en bra måttstock på var eleverna ligger. Det finns åsikter även bland lärare att provens svårighetsgrad varierar, men Högberg Belzons som sitter med i en referensgrupp kring proven påpekar att proven är noga utformade för att fungera.

– Man måste se på annat också – de testar ju inte allt som ingår i läroplanen.

– Och presterar en elev bättre på nationella provet får jag ju tänka på vad har jag missat, vad kan jag göra för att ge eleven en bättre undervisning.

Stefan Nodesjö

0303-206823

stefan.nodesjo@kungalvsposten.se