Karin Langeland, nytillträdd rektor på Nordiska Folkhögskolan i Kungälv. Foto: Charlotte Gad

”Det är oerhört spännande”

Karin Langeland är ett välkänt namn på Nordiska Folkhögskolan. Hon började som lärare på skolan 1995 och har varit biträdande rektor sedan år 2000.

Nu väntar nya utmaningar som rektor med fler resurser och en värld i stor förändring.

Hur känns det att leda Nordiska Folkhögskolan?

– Det känns väldigt bra och är oerhört spännande just nu med alla nya utmaningar och fler resurser från svenska staten för satsningar inom folkbildningen. Folkhögskolorna har fått extra resurser för att utöka sin verksamhet. Det handlar om fler platser och vi startar två nya kurser i år. Den ena är en allmän linje för bland annat nyanlända så att de bättre ska klara gymnasieskolan. Den andra nyheten är att grundlinjen i foto utökas till ett år.

Är skolan rustad för att möta framtiden?

– Ja, mycket väl. Vi har en bra blandning av unga och erfarna lärare och en fantastisk personal inom andra viktiga funktioner. På skolan finns allmänna och estetiska linjer och just nu har vi deltagare med rötter i Sverige, Somalia, Serbien, Färöarna, Island, Syrien, Danmark, Afghanistan, Norge och Japan. Det är ett mänskligt flöde med en blandning av åldrar och bakgrund som är grunden för vår verksamhet. Vi har dessutom konferensgäster som trivs i vår miljö.

Hur kommer det märkas att du är rektor på skolan?

– Jag kommer att vara öppen för förändringar, både i Norden och i världen utanför. Vi vill rikta vår verksamhet på de behov som finns. Men det handlar inte bara om mig som person. Profilmässigt är vi en nordisk folkhögskola och det är viktigt att hålla vår profil levande.

Vad är den nordiska profilen?

– Det är svårt att säga exakt vad det är, och det är något som skolans personal, styrelse och förening diskuterar med jämna mellanrum. Det är som såpa, går inte att fånga in men har ändå substans och verkan. När man ser på Norden idag är det en smältdeg, och det försöker vi bevaka. Elever från hela världen går på skolan och vi står inför stor utmaning att verka för öppenhet. Vi är en del av Europa och världen som förändras hela tiden och vi ska vara omvärldsorienterade. Nordiska är vi i första hand när det handlar om samhälle och kultur, om värdegrunder, demokrati, mänskliga rättigheter och att alla ska vara delaktiga. De nordiska perspektiven bärs in av lärarna och de som går kurserna. Det nordiska skapas av de som träffas runt ämnet och delar med sig av det man bär med sig.

Hur är rektorsrollen?

– Utmanande och mycket jobb. Det handlar om att vara alert, snabb – och långsam ibland. Och att ha en del is i magen. Fördelen är att alla på skolan vet vem jag är. Jag känner alla och de känner mig. Det är inte så lång startsträcka men det betyder att förväntningarna är höga. Vi hade en organisationsförändring i höstas. Det är bättre kommunikation och jag jobbar med kommunikationsutveckling. Jag har lång undervisningserfarenhet och är van att leda grupper. Jag har två biträdande rektorer, Carin Tingvall, ansvarar för de allmänna linjerna och Svante Grogarn, som ansvarar för de nordiska kulturlinjerna. Bakom mig har jag också en kompetent styrelse under ledning av Britt Bohlin, direktör för Nordiska rådet.

Hur kom du till Nordiska Folkhögskolan?

– Skolan behövde en journalistlärare. Min man, som är journalist, erbjöds tjänsten. Så jag började också som lärare på skolan. Vi skulle bara vara där ett år, men det blev två. Min man ville inte släppa sin journalisttjänst i Danmark så han flyttade tillbaka. Vi ses på helgerna och har levt så i alla år.

Vad har du för bakgrund?

– Jag kommer från Säby på Jylland i Danmark. Jag är uppvuxen på landet och pratade Vendelbomål, en nordjylländsk dialekt. Det finns ord i dialekten som är mer likt svenska än riksdanska. Jag växte upp med svenska via tv:n och skrev uppsats om Pär Lagerkvist. Jag är utbildad vid Aalborg Universitet i nordiska språk, litteratur och psykologi som huvudämnen.

Hur vill du beskriva dig själv?

– Jag är ganska stresstålig och är inte rädd att dra in andra i mina beslut. Jag tror inte på att makt blir mindre genom att dela den. Jag har inte så mycket prestige, jag är ganska gammal och har lång erfarenhet av allt möjligt. Jag har varit med om att lösa en hel del här på skolan.

Vilka är dina intressen?

– Jag bor i utkanten av Fontinskogen och försöker komma ut och njuta av den fantastiska naturen. Och att vara med min man, vi ses på helgerna och har våra vardagssamtal då. Och så klart är jag intresserad av kultur och mina vänner.

Vad är Kungälv för dig?

– Jag har bott här i många år, så det är min hemstad. Jag bor på Fontinberget som är som en egen liten ö, ska jag ha miljöombyte tar jag gärna en fika på Västra Gatan. Och ska jag imponera på gäster visar jag dem gamla stan.

Det bästa med folkhögskolan, vad är det?

– Att folk träffas och utvecklas tillsammans över gränser – nationella, sociala och åsiktsmässiga. Man lär sig att ta hänsyn, sociala koder, hantera konflikter, värderingar och demokrati. En plats där man kan känna sig hemma och träffa vänner för livet.

Charlotte Gad

Karin Langeland

Ålder: 61 år.

Bor: Fontin i Kungälv, har hus på Jylland.

Född: Säby på Jylland i Danmark.

Familj: Maken Michael Johansen.

Jobbar som: Nytillträdd rektor på Nordiska Folkhögskolan i Kungälv.

Bakgrund: Utbildad vid Aalborg universitet i nordiska språk, litteratur och psykologi. Har varit verksam på Nordiska Folkhögskolan sedan 1995 som lärare och biträdande rektor. Innan dess arbetade hon inom vuxenutbildning i Danmark.

Motto: Inget är omöjligt.

 

 

 

Relaterade artiklar
Fler artiklar