Huvudmaterialet som ligger till grund för boken Fängslade öden är alltså 17 självbiografier, som skrevs på Carlstens fästning mellan 1848 och 1852. Biografier som har legat orörda i ett arkiv i Vadstena fram till att Bonnie Clementsson, som är verksam vid Lunds universitet, har gått igenom de cirka tusen sidorna och skrivit en bok utifrån dem.
Besökte Marstrand 1848
Att biografierna kom till från början beror på att författaren och journalisten Carl Fredrik Ridderstad, som var intresserad av samhällsfrågor, var på Marstrand 1848 för att hälsobada.
– Under den vistelsen gick han till fästningen och började prata med fångarna och fick deras förtroende. Han lämnade papper och penna till dem och bad dem skriva ner sina levnadshistorier, vilket de gjorde. Sedan har de här papperen legat i hans personarkiv i Vadstena, och jag tror inte någon har tittat på dem tidigare, säger Bonnie Clementsson, som fick tipset av en kollega som hade varit i Vadstena och råkat hitta samlingen.
En del av biografierna är skrivna av fången själv, medan andra är dikterade för en medfånge.
Hur hade fångarna tid att sitta och skriva detta?
– Av de 17 så kan jag identifiera att elva av dem var på fästningens sjukhusvalv hösten 1848, och därmed arbetsbefriade. Så jag tror att det var fångar som var sjuka och inte behövde arbeta som hade tid med det här.
Boken handlar om fångarnas liv och leverne från barndom, ungdomsförälskelser, yrkeserfarenheter och hur de blev yrkeskriminella och deras möten med rättsväsendet
– Jag tittar på hela deras liv kronologiskt. Parallellt så försöker jag berätta någonting om 1800-talssamhället, säger Bonnie Clementsson.
Lycklig efter livstidsdomen
En sak som hon har lagt märke till under arbetet är att det inte direkt var någon fånge som ångrade sig. Ett exempel är fången Nicolaus Magnus Söderman som var relativt välutbildad, hade välbärgade föräldrar och därmed stack ut lite grann. Han dömdes till livstids straffarbete när han var 20 år gammal.
– I biografin beskriver han sig själv som ”lycklig” morgonen efter att han fått sin livstidsdom, vilket förefaller främmande för en modern människa.
Bonnie Clementsson tror sig ha hittat ett svar på hur han och andra fångar kunde resonera så.
– De var fortfarande väldigt influerade av ett förmodernt tankesätt. Som i den religiösa ideologin så var det ganska mycket fatalism och ödestro. Lyckan kunde inte styras. Ett år fick man missväxt. Nästa år var det rekordskörd. Man fick bara liksom acceptera ödets lott. Jag tror att hans sätt att se på detta det var ett uttryck av det. Han ser liksom inte riktigt sin egen möjlighet att påverka sitt öde. I morgon kanske lyckan ler mot honom igen. Alla fångar har samma snarlika terminologi. Det gör att de inte har samma ångest över sitt öde på något vis. För då kan man ju inte påverka det.
Författaren kan också utläsa ett slags solidaritet mellan tjuvarna och de lägre samhällsklasserna under tidigt 1800-tal.
– Tjuvarnas vardag underlättades av att det fanns grupper i samhället som skyddade dem. Det fanns liksom en kulturell närhet mellan arbetargrupperna, hantverksgrupperna och tjuvarna. Vid flera tillfällen så har tjuvarna visat sympati när de har stött på en fattig familj och delat med sig av mat och pengar.
Letade upp tjuven och tog tillbaka pengarna
Ett exempel är när en man blev bestulen, han letade han upp tjuven och krävde pengarna tillbaka under knivhot.
– Han tog tillbaka alla pengarna utom en skilling, för tjuven kunde behöva ta sig en sup sen. På samma sätt var det med någon som stal från en sovande, då stal han allt utom en skilling, för att den sovande kunde också behöva ta sig en sup när han vaknade.
Boken har också glimtar av det dagliga livet på Carlstens fästning vid den här tiden, som vilken mat som serverades och vad kommendanten hade för gunstlingar bland fångarna.
Den som vill veta mer har möjlighet att gå på bokens releasefest som hålls på Carlstens fästning på lördag.
– Jag kommer att hålla en föreläsning där jag berättar om boken och fångarna lite grann om livet på fästningen, och så kan man få köpa boken signerad om man vill. Att lyssna på föreläsningen är helt gratis och kräver ingen föranmälan, säger Bonnie Clementsson.
LÄS MER:Fästningsspelen på Carlsten är igång med dunder och brak
LÄS MER:Marstrand under ytan – följ med sportdykarna ner i djupet
