Några tankar om hur vi som är 70+ har det just nu

Har precis kommit in efter att ha varit ute på en morgonpromenad här hemma i Göddered.

Som för alla andra som är 70+ så är ju livet ganska begränsat just nu och en promenad ute i naturen för den som har möjlighet är en nödvändighet om man skall klara denna ”karantän” som vi blivit uppmanade att följa. Vi uppmanas att stanna hemma men att gå ut och gå är en möjlighet bara vi ser till att inte beblanda oss med andra personer utan hålla avståndet till alla som vi möter. Inte skall vi handla heller utan helst få varor till vår dörr med hjälp av någon anhörig eller annan vänlig själ så livet har blivit ganska begränsat.

Vi har kommit in i maj månad och snart skulle vi inom PRO i Kungälv haft vår våravslutning på Kungälvs-Parken men den blev ju inställd som så mycket annat denna vår och sommar. Det blir ju ingen dans i Parken och Ruth kan inte samla sina trogna till Cafét i sommar heller. Ja världen har verkligen blivit annorlunda och tråkigt nog har denna sjukdom smugit sig in på våra äldreboenden så att många av våra äldre har blivit drabbade och inte längre finns med oss. Verkligen sorgligt . Vi får hoppas att de som styr tar lärdom av vad som sker nu och tänker om, när det gäller hur våra äldsta har det.

Vi har nu haft det så här i c:a åtta veckor och något slutdatum för detta finns inte att få när denna fråga kom upp i dagens frågeställning på TV, så vi får nog inställa oss på att detta kan ta lång tid.

Men man skall inte klaga så länge man kan gå ut i naturen och få nya krafter och intryck för att klara vardagen lite till.

Det har ju varit väldigt torrt ute de sista veckorna så regnet som kom de sista dagarna var verkligen välkommet. Det kändes i luften och hördes på fåglarna att det hade gjort nytta.

Björkarna är ju så där spätt gröna just nu och vitsipporna blommor fortfarande men dom har snart gjort sitt för denna vår. Häggen står snart i blom och slånbuskarna är fulla av sina vita små blommor. Vattnet i bäcken som rinner vid sidan om vägen som jag vandrar utmed har börjat porla igen efter att ha varit tyst på grund av torkan.

Innan jag kommer tillbaka hem igen möter jag våra tackor och lamm som har tagit sig ut i hagen vid älvkanten. Lammen har redan blivit riktigt stora, det går fort när dom kommer ut.

Livet är som sagt begränsat just nu för oss som passerat 70 år. Vi får försöka härda ut och göra det bästa av situationen, även om det är jobbigt att inte kunna göra det man brukar, att träffa sina barn och barnbarn, sina vänner, gå och fika eller äta lite god mat på en trevlig restaurang.

Kära vänner, jag hoppas verkligen att vi ses igen på våra möten till hösten även om frågetecknen är många. Jag önskar er alla en fin sommar, var ute så ofta ni kan, ring och prata med varandra det hjälper och var rädda om er!

Varma hälsningar från PRO och Lisbeth Samuelsson

Lisbeth Samuelsson