Har utredningen och den politiska viljan försvunnit?

När Peter Schimidinger för några veckor sedan adresserade Kungälvs ledande politiker med frågan “vad hände med löftena om kostnaderna för tvångsanslutning till kommunalt VA?” verkar han ha väckt en björn som slumrat hos många. Jag själv tänker allt för mycket på anslutningsavgiften eftersom den påverkar hur jag och min familj ska kunna fortsätta bo i vårat hus. Jag tänker på hur våra äldre grannar som bott i sina hus länge och har låga pensioner ska kunna betala anslutningsavgiften. Den respons som kom på den inledande insändaren var rent av fin att se – vi är många som både tänker och känner kring detta.

Jag väntar dock fortfarande på svar från de ledande politikerna, för även om högste tjänsteman kan ge ett svar om hur lagar fungerar är det i slutändan politiken som fastställer taxan. Vad saker och ting ska kosta och vilka ekonomiska prioriteringar som ska göras är politiska beslut. Det är det vi hela tiden försökt få svar på, och vi är många som satt vårt hopp till Susanne Jönssons berednings-utredning och till den förståelse vi tolkat att politikerna har visat. Har utredningen och viljan nu helt försvunnit?

Politik är att vilja, och att ha idéer. Att leda är att ta ansvar, även för obekväma, svårförklarliga och impopulära beslut. Det är saker som Miguel Odhner, Anders Holmenskiöld och Ove Wiktorsson borde vara väl medvetna om, eftersom de har varit kommunpampar i vart fall de senaste 20 åren. Varför är de så tysta? Varför svarar de inte på de insändare och de frågor som ställs? Varför skickar de fram en verkställande opolitisk tjänsteman på att svara på frågor som ställts till politiken?

Isabella Edman

Boende i Åkerhög