Replik på insändaren: ”Om vi satar på kärnkraft får vi räkna med högre elpriser” (4/2):
I Rolf Nilsson och Thomas Karlssons insändare om kärnkraft den 4 februari staplas faktafelen på varandra i ett patetiskt försök att vilseleda mindre pålästa läsare. Om det är okunskap eller om det görs medvetet kan de bara svara på själva.
LÄS MER:Vad händer om ett av kärnkraftverken havererar?
LÄS MER:Om vi satsar på kärnkraft får vi räkna med högre elpriser
För det första är rubriken felaktig. Nilsson och Karlsson blandar (medvetet?) ihop produktionskostnad och pris till kund, något som vi den här vintern bittert fått erfara är två helt olika saker. När det blåser är det förstås billigare att producera en kWh med en snurra än med ett kärnkraftverk. Men priset vi elkunder får betala sätts på en marknad där tillgång och efterfrågan sätter priset. Priset är oberoende av produktionskostnaden. När efterfrågan är hög och tillgången låg betalar vi slutkunder samma skyhöga pris även för vindkraften. Man glömmer också (medvetet?) den lilla detaljen att för varje vindkraftverk som byggs måste vi också bygga motsvarande effekt med någon planerbar teknik. Den kostnaden bör också belasta vindkraftens kalkyl, för inte nöjer sig väl Nilsson och Karlsson med elektricitet bara när det blåser? Så nej, högre priser har vi fått för att tillgången på energi är låg i förhållande till efterfrågan. En nyligen släppt rapport från Energiforsk.se uppskattar att priserna varit 30-50% lägre i södra Sverige hösten 2021 om reaktorerna inte stängts i förtid.
För det andra så har de reaktorer som stängts i förtid gjort det av politiska och ideologiska skäl, inte ekonomiska. En lögn blir inte sann bara för att den upprepas varje gång (Per) Bolund och (Khasayar) Farmanbar syns i rutan. MP/S-regeringen uppfann nya kostnader för kärnkraften och bytte ut styrelsen i Vattenfall för att få som de ville. Googla ”Lisa Nordin informell styrning” för mer detaljer.
För det tredje så är det naturligtvis inte sant att det ”idag inte finns några hinder för marknaden att starta ny kärnkraft”. Ett kärnkraftverk kostar miljarder och avkastningstiden räknas i decennier. Att då göra en sådan investering med en känslostyrd och aktivistisk regering som lägger ner fullt fungerande reaktorer av princip är kanske inte det bästa sättet att investera sitt kapital.
För att rädda vår planet behöver vi mer fossilfri el på rätt plats i rätt tid till rimliga priser. Idag finns vattenkraft och kärnkraft att välja på, och för oss i södra Sverige blir det valet enkelt. Vind- och solenergi har också en roll att spela som bränslesparare när omständigheterna är gynnsamma, men systemet tål bara en viss andel sådan intermittent produktion.
Så för kommande generationer hoppas jag att vi i fortsättningen klarar av att föra en saklig och faktabaserad debatt om hur vår elproduktion skall öka. Den aktivistiska hanteringen av Sveriges energipolitik de senaste åren där fossilfri produktion läggs ner utan att alternativ finns på plats har nu lett till ökade utsläpp och skenande priser. Detta behöver debatteras, inte om huruvida ”blinkande lampor i horisonten är farligare än radioaktiv strålning”.
Patrik Nilsson, civilingenjör