Kungälvs-Posten
Fredag, 23 februari 2018
Höggravida Roxana Smiady Norling älskar semlor. På fettisdagen blev det tre. Foto: Privat

Roxanas smak för semlor

Roxana Smiady Norling i Ytterby är höggravid och har ett stort sug efter semlor. De senaste veckorna har hon ätit minst en fettisbulle om dagen. Favoriten är med Nutella och vaniljkräm.

Hur många semlor blir det idag på självaste fettisdagen?

– Idag ska jag testa två olika semlor som min man Fredrik har köpt. En kanelbullesemla och en surdegssemla.

Varför började du äta just semlor när du blev gravid?

– Det började med att jag skrev på Instagram att jag tycker semlor är så gott. Jag har alltid älskat semlor och har ett himla sötsug i slutet av graviditeten. Och så såg jag ovanliga semlor på nätet som konditorn Roy Fares Nachossemla där tunna semmelbitar doppas i grädde och mandelmassasmet. Så jag började äta semlor för tre veckor sedan och det har blivit minst en om dagen. Och det blev en rolig grej, sedan finns det ju så många nya typer av semlor.

Har du någon favoritsemla?

– Frökens Silvias fantastiska semla med Nutella och vaniljkräm. Den är riktigt riktig god, och favoriten hittills.

Hur många olika semlor har du testat?

– Jag har bland annat prövat donutssemla, kanelbullesemla, korvsemla, lakritssemla, Nutellasemla och wienersemla.

Hur mycket har du gått upp under graviditeten på grund av semlorna?

– Något kilo. Barnmorskan sa att mina värden hade gått upp, så det beror säkert på semlorna.

Har du köpt semlorna själv?

– Nej, det är min man som har åkt runt och handlat. Han brukar säga: Älskling, vad för slags semla ska jag handla idag?

När ska du föda?

– Vilken dag som helst. Jag brukar lägga ut bilder på semlor på Instagram, gör jag inte det frågar folk om jag ligger på BB.

Fortsätter du med semlor när barnet är fött?

– Jag har sagt att när bebisen är ute då är det slut med semlorna. Jag får ta det lite lugnt med sockret.

Charlotte Gad

redaktion@kungalvsposten.se

Fettisdagen och semlan

Fettisdagen inleder, tillsammans med fläsksöndag och blå måndag, en längre fasteperiod med katolskt ursprung. Dagen är rörlig och kan infalla som tidigast 3 februari och senast 9 mars. 

Semlan, bakad på vitt mjöl med vispgrädde, mandelmassa och florsocker, fick sin utformning i början av 1900-talet. Ordet semla kommer från tyskans ”semel” och latinets ”simila”, som betyder fint vetemjöl.

Från 1800-talets mitt är den vanligaste beteckningen på hetvägg fettisdagsbulle eller fastlagsbulle. I dag kallas fettisdagsbullar vanligtvis för semlor. Ett skäl till att den moderna semlan inte bakades och åts annat än undantagsvis, var att vitt mjöl i bondesamhället var ytterst ovanligt, liksom socker och att äta vispad grädde.

Den har sin förebild i hetväggen, ett högreståndsbakverk från 1700-talet. Vanligen kryddades de med kummin. Hetväggen serverades gärna i en skål med varm mjölk. Dess namn kommer av tyskans ”heisse wecke”, som betyder varma kilar. Ordet hetvägg är sannolikt en ljudlik översättning från tyskan.

Källa: Nordiska museet

Relaterade artiklar
Fler artiklar