Kungälvs-Posten
Måndag, 20 november 2017
Niklas Ohlson
Niklas Ohlson

Krönika: Hemmet – en dyrbar en borg

Härom veckan damp det ner ett pressmeddelande från ett av våra större mäklarföretag. Där listades de kommuner som haft den lägsta prisutvecklingen de senaste tio åren. Wow, tänkte jag. Var det ett inlägg i debatten om en överhettad fastighetsmarknad där svenska folket är belånade upp till taknocken? Och från mäklarhåll, dessutom, ett skrå som delvis har som uppdrag att få ut bra betalt för hus och bostadsrätter. Riktigt så bra var det inte. Tanken var att visa var i Sverige det fanns potential för prisökningar. Ytterligare en variabel att räkna in i bostadsekvationen, som om den inte var nog så komplicerad redan innan.

En kommun där det inte byggs utvecklas inte. Med viss rätt kan vi känna en stolthet över att det växer fram nya bostadsområden i Kungälv med omnejd och att folk vill flytta hit. Bostäder behövs. Alltid. Det som gör mig förundrad är att en köpare måste ha tre-fyra miljoner kronor undanstoppat för att det ens ska komma på tal. Annars blir det att ta lån i en samtid där det inte passerar många ekonominyheter utan en varning för att fastighetsbubblan ska spricka. Hur är det tänkt där? I Fontin finns ännu så länge lägenheter med humana hyror, men en renovering väntar och den kostar pengar, i slutändan får hyresgästerna betala eller tvingas flytta. Någon lösning från politiskt håll syns i inte i kommunen (läs KP 30/6). Krasst sett är politiken där när det byggs, men inte till hjälp när det ska betalas. Och till helgen är det visningshelg, med objekt för upp till 25 miljoner kronor…

I min förra krönika tog jag upp hur teleoperatören skickade ut ett sms om att jag var ”välkommen till Danmark”, fastän jag bara var längst ut på Marstrandsön. Var det psykologisk krigföring i syfte att föra tillbaka Bohuslän till dansk-norskt beskydd? I så fall kan motdraget från den svenska sidan ha kommit nu. Under seglingarna har den civila bataljonen byggt upp ett kommentatorsbås på platsen för en fornlämning. Och inte vilken lämning som helst: det ska vara lämningar, vissa av dem från tiden innan Marstrand blev svenskt. En liten giftpil till våra grannländer, även om platsen gjort gästspel med en svensk borg efter det. Överhuvudtaget är den tidigaste epoken av Marstrands historia förpassad till glömska. Marstrands mustiga berättelser är oftast daterade efter 1658. Eller som när jag var liten, då jag hade en t-shirt med texten ”Marstrand 751 år”. Det var alltså inte så noga med att fira det jämna jubileumsåret, eftersom det ändå är freden i Roskilde och framåt som gäller i vår historieskrivning. Om fornlämningen dyker upp till försäljning återstår att se. Den ses säkert som en klassisk Marstrandsboning med utsökt vy, men i stort behov av renovering. Utgångspris: 30 miljoner kronor.

Niklas Ohlson

Relaterade artiklar
Fler artiklar