Kungälvs-Posten
Söndag, 23 juli 2017

Skolmaten – en framtidsinvestering

När nyheten om att Kungälvs kommun kan komma att dra åt svångremmen och snåla in på skolmaten nådde mig blev jag faktiskt ledsen och bekymrad på riktigt. Enligt artikeln i KP (publicerad på webben den 24 augusti) innebär förslaget att det blir mindre valfrihet vad gäller grönsaker, mer korv istället för kött, mindre kyckling och fisk, och de mest populära maträtterna ska serveras mer sällan – eller inte alls.

Samma dag publicerades en kartläggning från Livsmedelsverket som visar att Sverige blir allt bättre på skolmat. Rapporten visar bland annat att tre av fyra av landets kommuner har politiska beslut med riktlinjer för måltidsverksamheten på grundskolan. I många kommuner lägger politikerna extra stor vikt vid att skolmaten ska vara svensk, närproducerad och lagad från grunden. Vissa strävar efter att den även ska vara mer klimatsmart och ekologisk. Men Kungälvs kommun går alltså mot strömmen. Och det är väldigt väldigt tråkigt.

Kanske kan bambatanterna, eller the lunch ladies som jag föredrar att kalla dem, klara av att gå ännu hårdare på knäna och trolla fram relativt bra mat med ännu mindre resurser – men kanske har vi redan nått botten? Hur som helst så ger beslutet fel signaler. Att mat och hälsa inte är viktigt? Att det viktigaste när det gäller mat är att den är så billig som möjligt? Att näring och energi inte behövs för att hjärnan, kroppen och humöret ska funka?

Det känns bakåtsträvande och dumt att minska resurserna kring det som skapar viktiga förutsättningar för hur våra barn mår, trivs, utvecklas och orkar lära sig nya saker. Skolmaten bidrar dessutom till att förutsättningarna att ta till sig det som skolan erbjuder blir mer jämlika.

Det finns massor av forskning kring matens betydelse för hjärnan, för inlärning, för energi och utveckling och för det sociala klimatet i skolan. Med mat i magen blir det mindre konflikter, bättre koncentration, bättre förutsättningar för lärande, och bättre arbetsmiljö för elever och pedagoger. Och mer ork för att att leka och röra sig på rasterna så att hjärnan får nytt syre och mer energi inför nästa lektion.

Om man tänker såhär istället: Vi lägger mer resurser på skolmaten, på personal, kvalitet och miljön där man ska äta – så förebygger vi framtida problem och kan slippa lägga resurser på specialinsatser och framtida hälsoproblem.

Se maten i skolan som en framtidsinvestering istället för en kostnad. Det är oerhört kortsiktigt att dra ner på kostnaderna för det viktigaste vi har. Maten är en pedagogisk resurs och på väldigt många sätt en viktig framtidsfråga.

Läs mer: Svångrem på skollunch

Kajsa Asp Jonson

Dietist, journalist, hälsoinspiratör

Relaterade artiklar
Fler artiklar