Kungälvs-Posten
Torsdag, 23 november 2017
Smedmästare Johan Rydberg har ställt upp sina anställda vid smedjan för att bli förevigade av fotografen.
Själv står Rydberg till vänster och därefter sönerna Johan och Kalle, sedan Albin Karlsson, Karl Karlsson och Lundin med okänt förnamn. Fotot tillhör: Kungälvs Museivänner
Smedmästare Johan Rydberg har ställt upp sina anställda vid smedjan för att bli förevigade av fotografen. Själv står Rydberg till vänster och därefter sönerna Johan och Kalle, sedan Albin Karlsson, Karl Karlsson och Lundin med okänt förnamn. Fotot tillhör: Kungälvs Museivänner

Smedmästaren som fick medalj

Fotot från förr
År 1844 föddes smedmästaren Johan Andersson Ryberg i Spekeröd socken. Han bor ett par år i Ytterby med sin fru Carolina efter giftermålet 1874 innan han kommer till Kungälv omkring 1880. På Östra gatan 16 uppför han nuvarande hus 1883-84 och på tomten bygger han även en smedja.

Johan bor där år 1887 med sin hustru och de sju barnen och även hans syster. Inte nog med detta, där bor även en smed Anders Julius med fru och son, samt tre smedlärlingar och en piga, så totalt bor det 17 personer på stället. Johan Ryberg var en driftig karl och var ofta anlitad för arbeten i staden. För källaremästare Olsson på Stadskällaren utförde han en stor mängd arbeten, bland annat skodde han skjutsstationens alla hästar och reparerade vagnar. I de månadsräkningar som finns bevarade från Stadskällaren från år 1895 kan man läsa att ett antal hästar skoddes varje månad och att sko en häst kostade hela tre kronor för alla hovarna. Räkningarna till Stadskällaren brukade stanna på 40-75 kronor per månad så källaremästare Olsson tillhörde storkunderna hos Rydberg.

År 1887 får Rydberg ett uppdrag av Kungälvs stad att sätta upp två vindflöjar i Fontin. En av dom finns fortfarande kvar längs Kärleksstigen precis ovanför torget. Rydberg hade även förstärkt en träplog med smidesjärn och detta blev en succé i Kungälvstrakten omkring 1890. Vid denna tid börjar han även att tillverka en plog helt i metall som blir vida känd i trakterna. Så på Lantbruksutställningen 1895 i Uddevalla får han Göteborgs och Bohusläns kungliga hushållningssällskaps förstapris för sin plog. Det dröjde inte många veckor efter medaljutdelningen innan medaljens båda sidor fanns avbildade på Rydbergs fakturor som han skickade till sina kunder. I andra hörnet på fakturan var den välkända plogen återgiven.

Detta att visa upp sin medalj för kunderna var dåtidens stora re klamkampanj för sin produkt. Se bara på Göteborgs Kexfabriks förpackningar från 1900-talets sekelskifte, där finns ett antal medaljer avbildade. Rydberg hade även en del kommunala uppdrag och han satt med i det första stadsfullmäktige under åren 1904 och fram tills han avled 1907.

Efter att Rydberg avlidit stod troligen smedjan obrukbar fram till 1914-15 då smedmästare Otto Häggström hyr smedjan fram till cirka 1930. Det är under den senares tid som smedjan blir avmålad, först av konstnären Sandels och sen av prins Eugen. Huset som smedjan fanns i finns fortfarande kvar, med det var länge sedan som järnet smides där. Con

Conny Andersson

Relaterade artiklar
Fler artiklar